Miljökvarn

Värnar vår miljö

Författare: Miljökvarnen

Byt till energifönster!

Enligt Energimyndigheten släpper dåligt isolerade fönster och dörrar ut 20 procent av värmen som används för att värma upp ett hus. Med bra isolering går det alltså att sänka uppvärmningskostnaderna rejält samtidigt som du gör något snällt mot klimatet.

Det är oundvikligen en ganska stor investeringskostnad att byta fönster. Räkna med att fönstermontörer tar ungefär 400 till 650 kr/timme för att byta fönster. (länk) Om du vill göra ett klimatsmart val (som är billigare) har jag läst att det också går att byta en ruta för att skapa treglasfönster eller så kan man byta ut glasen mot en energiglaskassett.

Så vad är ett energifönster?

Alla fönster har ett u-värde. Det är det du ska kika på när du väljer fönster. Ju lägre u-värde desto bättre är isoleringen på fönstret. Om fönstret har ett u-värde på 1,2 eller lägre klassas det som ett energifönster. U-värdet gäller för hela fönsterkonstruktionen, det vill säga, fönsterkarm, fönsterbåge och glas.

Använd rotavdraget

Om du vill sänka kostnaden på fönsterbytet kan du använda rotavdraget. Det ger dig rätt till 30 procent i avdrag. Maxbeloppet ligger på 50 000 kronor. Det täcker alltså knappast hela kostnaden för fönsterbytet, men det är en ändå en betydande ”rabatt”.

Byt inte ut gamla originalfönster!

Jag vill poängtera att du aldrig ska byta ut gamla träfönster, då är det bättre att renovera. Dina gamla träfönster är anpassade till huset och dess alldeles egna arkitektur. De är en del av byggnadens kulturhistoriska värde. Om dina fönster har blivit energibovar är ett alternativ istället att byta ut glaset i innerbågen mot lågemissionsglas (energiglas) vilket kommer öka fönstrets värmeisoleringsförmåga.

Ansvarsfull plast

Att plast inte är bra för naturen tror vi inte är något sensationellt påstående. I själva verket så är det någonting som de flesta av oss är väl medvetna om. Men samtidigt så är plast också någonting som är väldigt användbart, och även de mest miljövänliga av oss använder till exempel plastpåsar. Helt enkelt för att det inte finns några riktiga alternativ som fungerar lika bra, i vissa sammanhang. Ibland går det lika bra med exempelvis papper, men långt ifrån alltid. Plast är helt enkelt ett nödvändigt ont som vi måste leva med. Men det hindrar inte att vi inte kan använda plast på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. Vissa saker är självklara, som att inte kasta plastsaker omkring oss ute i naturen, medan andra är lite mer subtila.

Använd plastpåsarna på ett bra sätt
Plastpåsar kan användas längre än man kan tro. Det gäller bara att vara lite försiktig när man använder dem. Många knyter exempelvis ihop dem, för att försluta dem. Det är någonting som förkortar deras livslängd avsevärt. Att knyta upp och ihop en plastpåse gång på gång gör att den blir sämre och sämre raskt. I stället skulle vi då vilja rekommendera en påsklämma, från exempelvis klämmor.se, för att försluta dem med. Det gör att plastpåsen kan användas bra mycket längre. Dessutom så är det betydligt mindre krångel med en påsklämma än att knyta ihop den. Det gäller då inte minst fryspåsar – försök själv knyta upp en iskall fryspåse, så förstår ni vad vi menar!

Skärgården – miljö värd att värna!

Det har ju ett större värde att värna om vår miljö. Ju mer vi förstör den, desto svårare så kommer mänskligheten att få att överleva, speciellt i och med att jordens befolkning ökar raskt. Vi behöver ju en levande jord för att kunna få föda. Då har vi inte ens tänkt på det hot som klimatförändringen innebär, som kan komma att få mer direkt handfasta konsekvenser av katastrofal natur, speciellt i många kustområden. Men även om det är den stora helheten som är det viktigaste, så påverkar det också i det lilla. Tjernobylkatastrofen 1986 lede ju till exempel till drastiskt minskad bär- och svampplockning i vissa delar Sverige på grund av den höga strålningsnivån.
Skargard
Fiske
Storfiske är någonting som kan vara skadligt om det inte regleras. Utfiskning, helt enkelt, där man fiskar så mycket av en art, exempelvis torsk, att den i princip tar slut och det krävs många år utan fiske för den att återhämta sig. Utfiskning är dock inte det enda hotet mot fisket, utan även miljöförstöring i allmänhet, med höga kvicksilverhalter i fiskar.

Men fortfarande går det bra att fiska i exempelvis Stockholms skärgård, någonting som de flesta borde prova på för att få en känsla för hur viktig vår miljö faktiskt är. Det gäller för övrigt även utan fiske; Stockholms skärgård är en upplevelse även utan kastspö. Det kommer den förhoppningsvis att vara även om hundra år, men då krävs också att vi människor tar vårt miljöansvar.

Därför så skulle vi gärna vilja rekommendera alla företagsledare, chefer och andra i maktställningar på företag att förlägga årets (eller nästa års, eller året efter det) sommarfest till just skärgården. Det finns eventbyråer som kan arrangera detta på ett smidigt vis. På så vis kommer de anställda att få en lite djupare känsla för vad som egentligen är meningen med att kämpa för miljön. Det handlar i slutändan om livskvalitet!

Kan man campa miljövänligt?

Varje sommar så trängs svenska semesterfirare på vägarna med husvagnar och husbilar, redo att ta sig an mil efter mil på de svenska vägarna. Det råder med andra ord inga tvivel om att det är en ökad belastning på vägarna under sommaren, med tunga fordon och släp som i sin tur gör att bränslekonsumtionen ökar ganska betydligt. Men faktum är att man inte kanske behöver bli en större belastning på miljön när man är på campingsemester. Om man exempelvis åker med husvagn från Skåne upp till camping i älvdalen så inte behöver det betyda att bränslekonsumtionen ökar. Och det handlar om förberedelser.

Kolla bil och vagn

Det handlar om att kontrollera att allt är som det ska med den bilen som du ska använda. Kontrollera att däcken inte är slitna och har rätt lufttryck så kommer du att spara på miljön mycket, och för att vara på den säkra sidan så bör du även kolla hur det ser ut med utsläppsnivåerna i bilen på verkstaden. På så sätt kan de upptäcka om det är något som är fel med bilen och åtgärda detta innan campingsemestern tar sin början. Det samma gäller också för en eventuell husvagn, där det är viktigt att kolla att däcken är bra och att det inte finns något som bromsar upp vagnen, för det kommer helt klart att öka bränsleförbrukningen.

Genom att göra dessa kontroller innan man ger sig iväg på en campingsemester, till exempelvis www.alvdalencamping.se i norra Dalarna, så vinner man mycket. Dels så minimerar man det slit på bil och vagn som annars skulle bli betydande, och genom en så liten bränsleförbrukning som möjligt sparar man också pengar genom att man kan åka längre på samma tank. Genom att göra andra smarta saker, som att motorbromsa och hoppa över växlar när det behövs. Med andra ord så går det att vara väldigt miljömedveten också när man är ute på campingsemester!

Ekosemester i sommar

Låt oss nu för ett ögonblick glömma bort att det är kallt och vinter och i stället fokusera på den kommande sommaren. Semestern må vara långt borta men det kan ändå vara på sin tid att börja planera lite så smått, och givetvis vill man då ha en så grön semester som möjligt, ute i naturen. Vad kunde då vara roligare än en fiskesemester? Det finns mycket fantastiskt fiske i Sverige, men nu tänkte vi fokusera lite på en speciell fiskestil: flugfiske. Flugfiske är ju en fiskeform där man ofta står där ute i floden (eller älven) när man fiskar vilket gör det till en spännande och rolig upplevelse.

Kurser för nybörjare
Flugfiske är också lite svårare än fiske med kastspö eller meta, men långt ifrån omöjligt. De flesta kan snabbt lära sig grunderna för hur det hela går till, och sedan är det bara att sätta igång och fiska. Flugfiske kan man göra på många platser i Sverige; mest känt för sitt flugfiske är Norrland. Men även nere i söder finns bra flugfiske, till exempel i Österdalälven. Älvdalens Fiskecenter vid Älvdalen Camping anordnar till exempel flugfiskekurser, antingen över en dag eller över en weekend (och hjälper till att ordna det där med fiskekort).
Flugfiske.
Flugfiske via Älvdalens Fiskecenter har också den fördelen att man kan låna flugfiskespö och de andra tillbehören som man behöver. Är man total nybörjare ska man kanske inte springa iväg direkt och skaffa utrustning för tusentals kronor, utrustning som man sedan kanske inte använder (slöseri!). Genom att testa på först med en flugfiskesemester där man lånar grejorna så kan man se om flugfiske är något man vill fortsätta med. Och det vill man säkert! En fiskesemester där man efter en dags fiskande kan grilla sin fångst över öppen eld – naturligare än så blir det knappast!

Ett medvetet val

Jag gissar på att ni inte är de enda människorna som har hört talas om vår planet och den hälsa den sägs har för tillfället. Det kunder helt enkelt varit mycket bättre än vad det är. Grejen är väl den att man kan tycka vad man vill om dagens läge, om det finns någon global uppvärmning eller inte och om det är orsakad av naturliga händelser eller av oss. Pålitliga siffror pekar dock på att vi har en hel del med saken att göra, så det gäller med andra ord att ta hand om den planet som vi har medan den fortfarande finns kvar. Och det finns en trend som verkligen har fått fäste i vårt samhälle idag. Den ekologiska trenden.

Alltid ett bättre alternativ

Smink kan vara både roligt och ekologiskt.

Smink kan vara både roligt och ekologiskt.

Man ska vara medveten om att man som konsument kan påverka extremt mycket vilka varor som finns i våra butiker. Det kanske låter märkligt, och att det kanske inte märks på individnivå, men faktum är att om an som konsumenter väljer att helt bojkotta en vara så kommer det företaget att få stora problem och försöka förändra sina produkter så att det går hand i hand med det som kunder efterfrågar. Problemet med ekologiska varor har varit att det många gånger varit dyrare, vilket har fått konsumenter att rygga bort. Men det håller på att förändras. Dels blir varorna som är ekologiska billigare och dels så väljer vi mer medvetet när vi handlar. Och det är otroligt många branscher som påverkas av den här förändringen och det är också många som anpassar sig efter nya spelregler.

Ta sminkbranschen som exempel. Ekologiskt smink och hudvård är en bransch på extrem frammarsch, och efter att ha varit en bransch med ett ganska skamfilat rykte så är det många som vill visa att det går att göra på ett bra sätt. Det har resulterat i mängder av naturliga och ekologiska produkter från många producenter, och det säljs som aldrig förr. Det är ett tydligt exempel på hur de ruttna ”äpplena” i branschen tvingas bort eller tvingas till förändring genom ett medvetet konsumentval och seriösa producenter. Det ska bli intressant att se vad vi kan göra för gott för den här planeten innan vi lämnar över den till nästa epok.

Blir någon rik på klimatet?

Kan man verkligen tjäna pengar på att vara klimatforskare och hävda att den globala uppvärmningen kan leda till en katastrof om vi inte gör någonting – någonting som kommer att innebära uppoffringar för oss, uppoffringar som inte alla är beredda att göra? Det är någonting som vissa bestämt hävdar, främst då i USA, men även här på andra sidan Atlanten finns de de som framför denna åsikt. I USA talar klimatskeptiker om ”Big Science”, som en variant av ”Big Pharma” och ”Big Oil”, som syftar på läkemedels, och oljeindustrin. Men hur hänger det egentligen ihop? Sitter det forskare och blir rika på att berätta om vad som händer med vår planet?

Vem blir rik på klimatet?

Teknik- och vetenskapssajten Ars Technica skrev om detta fenomen för inte alltför länge sedan, och deras slutsats är inte speciellt överraskande: om de som sysslar med klimatvetenskap är ute efter att tjäna pengar, ja, då gör de ett riktigt dåligt jobb. Det är nämligen så enkelt som att klimatforskning inte får speciellt mycket finansiellt stöd, jämfört med många andra forskningsområden. Ett exempel Ars Technica tar upp är forskning kring hållbar energi (som för all del är någonting som kan hjälpa till att motverka klimatförändringen), som får mer än dubbelt så mycket pengar. Att studera klimatet och klimatförändringar ger helt enkelt inte mycket pengar.

Sedan då frågan om huruvida klimatet förändras på jorden eller inte, och huruvida människan har någon del i det hela. På den första frågan svarar numera även de som var inbitna skeptiker för tio år sedan ja. Men fortfarande är det många som inte tror att vi människor påverkar, trots att hur detta fungerar faktiskt varit känt sedan 1970-talet.

Så det finns pengar i klimatförändringen. Bara inte i att påpeka att den faktiskt existerar och att människan har en stor del i den.
klimat

Ge ditt kök en omgång!

Hösten är det perfekta tillfället för att börja renovera inomhus. Det börjar bli lite för kallt för att vara ute och jobba med projekt, och då är det dags att rikta blickarna inåt. Det finns en period under hösten som är idealisk för dessa arbeten. Den är hyfsat lång, samtidigt som snön inte har hunnit komma, vilket underlättar transporter mycket. Dessutom är det många gånger en nystart på både skola och jobb så det är med andra ord en bra idé att också få en nystart i huset. En nystart som dessutom hinner bli klar innan julmånaden kommer, för då är det med all säkerhet inte många som vill syssla med renoveringar.

Göra det själv eller inte?
Det är en bra fråga att ställa sig, för att renovera köket kan bli en ganska lång och utdragen process om man väljer att göra precis allt själv. Då är det verkligen läge att titta på olika tidsplaner, och kanske se till att vissa delar av jobbet kan göras av hantverkare. Ni kanske kan riva köket, sätta upp en ram och låta någon annan byta köksluckor, lådor och diskbänk. Eller så kanske det räcker med ett byte av befintliga luckor – ett val som helt klart kommer att förkorta arbetstiden väsentligt, speciellt om ni låter någon annan göra det.

Så se till att ta tillvara på hösten och låt den inte bli den där perioden som enbart fungerar som en paussträcka där man väntar på att vintern ska komma. Hösten har verkligen sina tjusningar och fördelar, där man har både energi från sommaren att göra av med och en, förhoppningsvis, vit vinter att se fram emot. Se till att byta köksluckor, lådor och diskbänkar om du känner att du vill göra det lätt för dig, eller slå på stort. Oavsett val så blir det en välkommen förändring och förnyelse av ditt hem.

Gör vår återvinning skillnad?

Hur stor skillnad kan egentligen ett hushåll göra vad gäller återvinning av avfall? När det gäller mängden avfall som produceras i Sverige så står hushållen bara för en ytterst liten del. 2012 producerade svenska hushåll 4 miljoner ton avfall, medan gruvindustrin stod för 129 miljoner ton och övriga företag för 23 miljoner ton. Så 2-3 procent av allt avfall i Sverige kom från hushållen. Sådana siffror gör kanske att det är lätt att tänka att det inte spelar någon större roll vad man gör som privatperson, eftersom det mesta avfallet kommer från företag. Men det är att göra det väl enkelt för sig.

Sverige världsledande
Avfallssortering är roligt!För Sverige är ett av de bästa länderna i världen när det gäller återvinning. Källsortering och återvinning är ju heller ingenting som kräver speciellt stor ansträngning, samtidigt som det ju faktiskt gör skillnad. Dessutom, vad gäller så kallat ”farligt avfall” så producerar hushållen nästan lika mycket sådant som gruvindustrin – 0,4 respektive 0,6 miljoner ton. Så det finns ingen anledning att ligga på latsidan. Farligt avfall är farligt och ska självklart tas om hand på ett bra sätt. Enligt uppgifter från Naturvårdsverket så ökade återvinningen av avfall med 14% mellan 2012 och 2014. Problemet är bara det att under samma period så MINSKADE återvinningen av ”farligt avfall” med lika mycket, 14%. Dock, under samma period så minskade mängden farligt avfall som hushållen producerade med 2%, vilket ju är ett litet steg i rätt riktning.

Men samtidigt så finns det ett grundläggande problem som vi också måste lösa. Vi blir stadigt bättre på återvinning, och en allt större andel återvinns. Problemet är att mängden avfall vi producerar ökar i ännu snabbare takt. Återvinning är ju bra, men ännu bättre vore ju att minska den mängd avfall som vi skapar.

© 2019 Miljökvarn

Tema av Anders NorenUpp ↑